Hej djungeltrumman!

Hallåj igen, nu har jag varit tyst några dagar och det är för att jag har hållit på med en bloggflytt. Efter att ha bloggat i egen regi i lite över ett år så kommer jag från och med nu kommer jag att finnas på Djungeltrumman! Innehållet på bloggen kommer att vara detsamma och jag ska se till att flytta med er följare på bloglovin så att ni inte behöver tänka på någonting alls. 

Bild 

HÄR finns en välkomstintervju med mig. Hurra!

 

Veritabel akademisk sopa.

Nu är det ju konstaterat att jag krystade ut samtlig akademisk kunskap samtidigt som efterbörden för kvar i hjärnkontoret finns den då rakt inte. Har precis färdigställt mitt första skolarbete på avancerad nivå efter föräldraledigheten och GUDARS SKYMNING vad jag har glömt grejer. Köm knappt ihåg hur en gjorde en sån här hällkänvisning eller vare nu heter.

Nej, men allvarligt. Det var den värsta smörjan jag någonsin producerat. Som tur är så berodde haveriet till största del på tidsbrist och inte på att kunskapen är oåterkallelig. Nu när jag har lämnat in är det bara att skämmas, göra om och göra rätt. Nästa gång är det jag som lämnar in en examination med klanderfria referenser, splendid akademiskt lingo och helt jäkla magisk innehållsförteckning! (Och framförallt så ser jag till att inte vara förkyld och skola in på förskolan hela veckan innan inlämning)

Lika delar ångestladdad och peppad nu. Märklig mix. Misstänkte att det skulle kunna komma att bli såhär, men var väl kanske inte beredd på att det skulle kännas som ett sånt haveri. Jag har ju en fallenhet och ett intresse för min utbildning, men hade kanske liksom glömt av att studier på de här nivåerna inte sker av sig själva utan faktiskt kräver en hel del tid och engagemang.

Är det någon som har tagit ett studieuppehåll och känner igen sig? 

Bild 2013-11-12 kl. 23.55

Live and let love.

Det är med blandade känslor OS i Sotji börjar. Å ena sidan ett mästerskap som i grunden handlar om gemenskap, glädje, kämpaglöd och hjärta. Å andra sidan ett värdland där mänskliga rättigheter sopas under mattan och det de senaste åren blivit farligt att leva som HBTQ-person. Det är så otroligt frustrerande, ledsamt och hopplöst att se att tiden tycks gå baklänges och att hatiska krafter får ett allt större grepp om världen. Nu har jag tittat säkert 20 gånger och varje gång gråter jag så att jag knappt vet vad heter. 

Live and let love.

Budskapet LIVE AND LET LOVE blir en hälsning till Rysslands HBT-personer att de inte är ensamma, det blir samtidigt ett inslag i debatten när den åter kommer att blossa upp inför de olympiska vinterspelen i Sochi, Ryssland i februari 2014. Det blir också en uppmaning till ryska politiker att välja kärleken istället för hatet och rädslan när man lagstiftar om människors liv, deras mänskliga rättigheter och framför allt deras kärlek.